Hej !Kom precis på att jag faktiskt har en blogg ;) hade nästan totalt glömt bort det.Så vad har hänt, jo jag har blivit mamma den 18 april 2013 ! :) den lille som levde om där inne i min mage visade sig vara en frisk liten pojke på 52cm och han vägde 3700gram :) Vi har gett honom namnet Theo och idag är han 2 månader och 2dagar :)Kan berätta kort om hur sista tiden som gravid var och hur allt slutade :)Sista tiden som gravid var väldigt jobbig, jag hade världens humörsvängningar och kunde knappt sova på nätterna då mina höfter gjorde nå jä'ulskt ont! När jag var i vecka 36 och var på kontroll hos barnmorskan så känner hon att han sitter i sätes, då ringer hon till specialmödravården och vi skickas till Sunderbyn för kontroll med ultraljud och där konstateras de hon misstänkte. Han har rumpan ner.... Så då började dom prata med oss om en vändning och hur den går till, vi fick bokad tid dagen efter för en vändning då men dom sa att dom hoppas att han vänder sig själv under natten, men se de gjorde han inte.. Så vi for in klockan 8 och dom tittade snabbt med ultraljud om han fortfarande hade rumpan ner och de hade han så då tittade hur hon lättast skulle kunna vända honom. efter de kopplade dom på ctg i 45min, under tiden förklarade sköterskan för mig och tony hur allt går till och att jag skulle få bricanyl i blodet som skulle få livmodern att slappna av och att jag kunde börja känna mig yr av den. när de hade fått en kurva så fick jag bricanyl i blodet och mycket riktigt så började jag känna mig febrig och yr. Läkaren sa att hon skulle känna lite på magen men då började hon vända honom ist, JÄ*LAR vad ont de gjorde och jag bara skrek av smärta... Men hon lyckades vända honom tillslut. Sen tittade dom med ultraljud igen bara för att titta att han verkligen låg neråt och de gjorde han, efter de koppla dom på ctg igen i en halv timme och sen fick vi fara hem. Hade mensvärks liknade smärta i en vecka efter de, men de gick över. Beräknads datumet närmade sig och jag var jätte nervös och kände efter lite extra varje gång de kändes nånting, men inget hände. Beräknats datumet kom och gick utan någon bebis, hos barnmorskan fick man höra att allt lät bra och att han inte fixerat sig.Sen började vi prata om igångsättning och fick åka in till specialmödravården på samtal och kontroller och vi spikade ett datum vilket blev den 18 April, klockan 08:00 skulle vi komma in om de inte hade sattit igång av sig själv.18 April kom och på morgonen hade ingen bebis kommit och hade inga känningar på att de skulle hända själv heller så vi åkte in och dom kände på tappen sen blev vi visade till ett rum där vi blev kopplade till ctg i 45min. Sedan förde dom in en slang med en "vatten ballong" i ena änden som var 5cm i diameter när dom fyllde den där inne, andra änden av slangen fick jag ha klistrad på benet eftersom dom skulle dra i den lite lätt med 45 minuters mellan rum, undertiden fick vi vara och promenera och vila. Efter ungefär 2 timmar när vi skulle äta lunch så kom "ballongen" ut och då var jag öppen 4cm så då fick Tony springa och hämta lunch och sköterskan tog mitt vatten och kopplade in värkstimulerande dropp. Efter ett tag satte värkarna igång och sköterskor gick av och på sina pass och vi fick en praktikant som skulle vara med oss under förlossningen tillsammans med sköterskorna då. Jag fick prova lustgas och första andetaget började jag asgarva av så då fick dom sänka den lite :) När värkarna blev värre så blev lustgasen min bästa vän, kommer inte ihåg så mycke då jag var helt borta av lustgasen eftersom jag hade så intensiva värkar att jag andades i masken hela tiden. Efter ett tag fick jag epidural och efter ca10 min så kände jag knappt att jag hade värkar. Epiduralen värkade i 4 timmar från 16-20 och sen ökade värkarna sakta men säkert igen. Mitt minne av allting är lite vagt av all lustgas men Tony har berättat att jag var helt borta och var en ängel mot praktikanten men när det blev sköterska byte så var jag inte så trevlig mot den nya sköterskan men praktikanten lyssnade jag på och hon fick röra och känna direkt hon bad om de. Det var även hon som förlöste mig och hjälpte mig att få ut våran kille till världen :) så klockan 23:52 kom han ut fullt frisk och levande :) kan inte tacka sköterskorna med praktikanter nog mycke trots att dom bara gör sitt jobb så gjorde dom mitt liv rikare den dagen

Kanske ska ta en liten graviditets uppdatering nu..

Känner mig som överkörd av ett tåg, känner världens tryck nedåt och fick inte göra mina behov över huvudtaget igår...

Kisseriet satte igång inatt så de var skönt att iaf få de att fungera som de ska.

Men kan inte gå normalt, känner mig som häxan i snövit då jag måste gå lite framåtlutad för annars känns de som att jag antingen ska kissa ner mig eller att bebisen ska fara i backen direkt jag slappnar av...

Efter att ha haft en så lätt graviditet så ska väl den sista tiden vara svårare, så ska väl egentligen inte klaga så mycke just för att de ska ju kännas sista tiden... men nu tycker jag att veckorna känns dubbelt så långa än vad dom varit, men lill*n får ändå stanna ett tag till iaf så h*n är frisk och kry när den nu ploppar ut :)

åhh!!! kan knappt bärga mig tills jag får se det lilla livet och träffa personen som lever om där inne....

Ska till barnmorskan i morgon, så får se om den vänt sig nedåt då jag kännt som jag gjort de här dagarna. men den rör sig då så tycker att de inte ska vara nån fara med den iaf..

nu ska jag ta en liten vila och hoppas att jag känner mig lite bättre efter det :)

Allt medan vi blir äldre, lär vi oss att vissa personer som vi trodde att aldrig skulle strunta i
oss, helt säkert gör just det en dag. Ditt hjärta kommer att brista, troligen mer än en gång
och det blir svårare för varje gång. Även du själv kommer att ha sönder hjärtan - kom då
ihåg hur det kändes när ditt eget gick i bitar. Du kommer att gräla med din bästa vän.
Du kommer att söka tröst hos en ny älskare, på grund av vad den förra låtit dig gå igenom.
Du kommer att gråta över att tiden går för snabbt och med tiden kommer du att förlora någon
du älskar. Så, ta för många foton, skratta för mycket och älska som om du aldrig blivit 
sårad, för om du så bara grubblar i 60 sekunder, är det en minut av för evigt förlorad lycka. 
Hitta en pojke som säger att du är vacker och inte att du är bra, som ringer upp dig även om 
du slängt på luren, som stannar uppe bara för att se dig sova. Vänta på pojken som kysser
dig i pannan, som har lust att visa upp dig för hela världen om du så bara var iklädd en säck 
och som håller din hand inför sina vänner. Vänta på honom som regelbundet påminner dig
om hur mycket han älskar dig och om vilken tur han har som får vara med dig.
Vänta på honom som säger till alla sina vänner: "Det är hon..."

Jag hittade dig Toni Jaako och nu ska jag göra allt för att behålla dig vid min sida, jag ska kämpa för oss varje dag och varje minut. Du är den som ligger mig närmast hjärtat och du är min andra hälft, hade jag inte tagit chansen för 3 år sedan så hade jag aldrig varit här jag är idag och det finns ingen annanstans än just här med dig som jag hör hemma..

Du ger mig den stösta lyckan, tryggheten och kärleken, vi har hunnit skapa många minnen under åren tillsammans och jag hoppas att våran saga aldrig får ett slut, att jag får spendera varje dag och varje minut med dig vid min sida i resten av mitt liv. De är en lång tid kvar och nu väntar vi vårat första barn, ett tecken på våran kärlek till varandra. De här barnet kommer få den bästa pappan och de är jag helt säker på.

Första tiden tillsammans hade vi det kämpigt, men vi har bevisat för både oss själva och alla andra att så länge vi är tillsammans så kan vi ta oss igenom dem djupaste dalar och högsta berg. Motgångar kommer aldrig helt försvinna och de dyker alltid upp nya men så länge jag har dig med mig så känns de som om inget kan stoppa mig.

Jag Älskar Dig Precis Som Du Är !  

Magsjukan slog till igår efter att vi hade varit hos barnmorskan, så har inte fått behålla nånting sen dess... under natten fick jag tömma allt så trodde de hade gått över i morse då jag fick behålla vattnet och blåbärssaften som jag stoppade i mig, men för bara ca en halvtimme sen gav även de returen.... Så får se då hur länge de här ska hålla i sig, hoppas inte allt för länge iaf...

Annars gick de bara bra hos barnmorskan igår, jag och Tony oroade oss helt i onödan då allt visade sig vara suveränt och hon gick igenom hela den vanliga kontrollen oxå och allt såg bara bra ut.

Idag har soffan fått vara min bästa vän och tror den kommer få vara det i morgon oxå om jag ska må så här..

nu ska jag titta nåt på tv och försöka få i mig lite vätska iaf.

hade!

Har inte riktigt haft motivation att skriva här men eftersom de inte är så många mer än jag heller som läser de jag skriver så har jag ju heller inte desto större press på mig. :)

De har hhunnit hända ganska mycke sen sist jag skrev, har bland annat få ny färg i köket både på väggarna och köksluckorna så nu ser det riktigt fräscht ut där oxå, måste bara säga att jag Älskar vårat kök nu. Tidigare har man ju knappt velat gå in i det men nu är det riktigt mysigt att bara sitta där.

Tanken var att jag skulle åka upp till mamma och pappa nu i helg med min syster och hennes barn, så jag for dit i torsdags och på fredag kväll så fick mellan barnet magsjuka så jag åkte tillbaka till Luleå igår och går nu och väntar på att magsjukan ska blomma upp hos mig oxå..  Mådde riktigt illa i natt men har fått behålla de jag ätit änsålänge så man får hoppas att jag inte var så känslig... Peppar Peppar! 

Tony kom hem från jobbveckan igår och det är så otroligt skönt att få ha honom hemma hos sig igen, har även blivit tipsade om bostad närmare kiruna så nu är de bara och vänta och se ifall vi flyttar inom dem närmaste månaderna.

Tänka sig att jag har bara ca 2 månader kvar till beräknad förlossning, de känns som att de var nyss jag var på promenad med mamma och kläckte ur mig att jag trodde jag var gravid :) och de är redan lite mer än ett halvår sedan.. Tiden går skrämande fort ibland men nu dom senaste veckorna så har den saktats in och de känns som att varje dag blir tusen gånger längre än vad dagar brukar vara.. Men snart är knorren ute och vi kan starta vårat liv som en liten familj <3 de känns sjukt att kunna säga att jag kommer ha en egen liten familj men ändå så klingar det så fint i mina tankar :)

Ska till barnmorskan idag för en extra kontroll eftersom jag och tony är experter på att oroa oss för minsta lilla, men som jag läste på en sida så är de bättre att ringa barnmorskan en gång för mycket än en gång för lite och nu tyckte hon att vi skulle komma in för att kolla blodtryck och sedan ta urinprov så då ska jag dit vid 4 tiden :)

men  men hadebra så kanske jag skriver lite efter besöket :)

Idag åkte Tony iväg på jobbvecka och jag blev kvar med Simba här i lägenheten, jag grät både igår kväll och i morse när Tony for, om de är gravid hormonerna som spökar eller om de bara blir jobbigare och jobbigare att se honom fara varannan vecka, de vet jag inte men saknar han redan nu som f*n så få se hur jag får denna vecka att gå fort.. Har iaf tänkt att jag ska ta en sån där stor stor städning där man tar alla lister och skit oxå, sånt man kanske inte tänker på alla gånger man ska städa.

Måste bara hitta mottivationen till det, men får väl hitta den nånstans..

Den här veckan har vi hunnit med ganska mycke ändå, eller nja inte så jätte mycke, men en del.

Vi har hunnit vara och titta när Joel och Heidi flyttade hit, sen har vi varit och hälsat på Johan och Malin. Har även hunnit städa bort Julen och allt vad de förde med sig, sedan har vi varit till Boden och tittat sängar eftersom vi är i behov av en ny säng och vill hinna få den innan bebisen kommer och innan de blir så illa att jag inte tar mig upp ur våran nuvarande säng.

Lillpyret i magen blir bara starkare och starkare känner jag, man kan även se magen röra sig ordentligt från de ena hållet till de andra :)

Spännande!!

Nånting jag haft i tankarna nu en lite längre tid är att vänskap kommer och går. Dom man stått riktigt nära och alltid har kunnat räkna med har helt plötsligt försvunnit och man har blivit mer som bekanta. Jag har haft en riktigt god vän och jag kunde till och med kalla henne min bästa vän, men när jag flyttade till piteå så hade vi perioder då vi pratade och perioder då vi inte hördes av på flera månader, sista tiden var det jag som tog dom mesta stegen till att fortsätta ha någon som helst kontakt, men i slutändan orkar man inte vara den som hela tiden hör av sig och man får även tankar i huvudet som tex att dom tycker man är jobbig när man ringer.. Så jag la de på is ett tag och tänkte att om hon nu vill ha kvar kontakten så borde hon väl höra av sig, de har gått mer än ett halvår sen jag pratade med henne, sista gången var när vi tog en promenad och jag var i början av graviditeten. Jag mårkte redan då att fast vi hade varit ifrån varandra en ganska bra tid så hade vi knappt nånting att prata om, medans vi förut kunde sitta i telefon med varandra trotts att vi hade pratat dagen innan. 

Så vänskapen förändras väldigt mycke, man vet aldrig om man har samma människor i sitt liv en längre tid eller om dom försvinner lika fort som dom kom. 

Jag tror att min graviditet har ett litet spel med i det hela eftersom jag nu inte kan springa runt och roa mig med alkohol och fester, jag måste tänka på min och Tonys ekonomi och kan därför inte springa ut och fika hela tiden...

Men de är nog sånt man får ta och jag ångrar inte en minut av mitt beslut av att behålla de här barnet, det har snarare förbättrat mitt liv, och de var mitt ljus som kom efter mörkret.

Jag saknar min bästa vän och alla stunder vi haft tillsammans, men jag vill inte vara ensam med att ta kontakten och få den att hålla... Jag får nöjja mig med att vi är bekanta idag och kanske någongång hittar tillbaka till varandra, men idagsläget så är vi bara två personer som hälsar åt varandra och stannar för att prata på stan.

De är synd men återigen vänskapen förändras hela tiden.

Idagsläget och förhoppningsvis hela livet kommer Tony vara min bästa vän, min andra hälft och min älskade. Något jag vet att han alltid kommer vara de är pappan till vårat kommande barn och jag vet att han kommer klara den rollen galant.

Han är verkligen den bästa människan jag har i mitt liv just nu och jag kommer göra allt för att få behålla honom hos mig hela livet och om det nu finns något efter döden så kommer jag alltid finnas där för honom både i regn och solsken  

De är du som lockar fram leendet på mina läppar, du får mig att skratta och även att gråta som ingen annan någonsin gjort<3

Haha de första jag gör är att skriva fel i rubriken, råkade först skriva 2 Januari 2012 men jag hann komma på mig själv med att de faktiskt är 2013 nu ;)

Jag har varit uppe hos mamma och pappa hela julen och fram till igår kväll då vi bestämde oss för att åka hem till Luleå. Har mest tagit det lugnt och bara njutit av att få vara hemma i byn, for till min syster och sova från lördag till söndag och sedan kom Tony på söndag kväll.

På nyårsafton började vi fira med mamma och pappa som bjöd på tre rätters middag och sitt sällskap, sedan for vi till ötå och firade in det nya året med folket på boosepack :) det var verkligen trevligt och man fick träffa folk som man inte sett sen i somras, vi blev även överösta med gratulationer och Tony fick en och annan kram ;) fick även höra om n till som ska ha barn så 2013 blir ett riktigt bebis år. :)
Vi hann även ara förbi hos Mona och Bertil där vi fick en försenad julklapp och de var en stavmixer :) hon är ju guld värd lilla Mona :)

Igår kom vi iaf hem till Luleå igen och jag ska försöka ta mig upp ur sängen, senare idag kommer mest troligt Joel och Heidi höra av sig då dom nämligen ska flytta hit så då behöver dom flytthjälp, inte för att jag kan göra så mycke mer än hålla upp dörrar... Men får väl stå och roa dom andra om inte annat ;) hehe.

Nu ska jag pallra mig upp från sängen och se vad våran kyl har att erbjuda ;)

Igår var de julafton och tomten hittade även hit, jag fick ett par röda yllesockar, två ljuslyktor, ett ljus och dekorationsstenar till ljusfat och jag är riktigt nöjd med det :)

Vi var ganska många personer här igår och firade, samt åt god mat och självklart tittade vi på kalle-ankas jul oxå :)
Dock så var det några som fattades igår och de var min syster och hennes familj, sedan så saknade jag min älskade som är och jobbar i Kiruna.. Men vi får iaf påbörja det kommande året tillsammans och för hoppningsvis fira nästa jul som en samlad liten familj :)

Trotts en lyckad dag igår så fick jag även en känsla av att vara bortglömd och ensam... För igår fick jag känna av de där med att känna sig som svarta fåret och fick se att det faktiskt spelar roll varifrån goda nyheter kommer.. Jag har vetat länge om en sak som avslöjades igår och reaktionerna som kom då fick jag inte uppleva när det en gång var jag som hade så goda nyheter att berätta.. Visst nu kanske de låter som att jag inte tyckte det var roligt att höra det som sades, men tvärtom faktiskt... Nu vet jag att goda nyheter inte kan komma från vem som helst och vara roliga att höra, utan att man prioriterar annorlunda och ser alla brister hos dom som kanske inte har alla fördelar med sig och kan glädjas åt dom som då har alla fördelar och har större chanser...

Ja som ni kanske märker är jag i en känslig period just nu och det var därför jag valde att inte skriva igår då jag kanske skulle ha avslöjat exakt vad allt handlar om...
Det jag iaf vill ha sagt är att alla människor är inte lika värda i allas ögon utan vissa Lyckas bättre än andra och så är det tydligen bara...
Man favoriserar helt enkelt personer i ens omgivning och det har jag redan vetat länge att man gör, men igår var det så självklart i mina ögon att jag inte kunde undvika de....

Nu ska jag sluta snyfta över mina tankar och sånt som sätter sig i hjärtat utan nu ska jag vara så glad jag bara kan vara och njuta av livet som de är, jag har ju trots allt en underbar familj och världens bästa pojkvän vid min sida och så har jag ju en liten i magen som jag får träffa om ca 3 månader <3
På tal om livet i magen så hade den då verkligen mycke och göra igår, vet inte vad den hade för sig men mest troligt så ville den vara med och fira eftersom den slog kullerbyttor i massor och idag har den haft en lite lugnare dag men vi får ju se nu när jag ska sova vad den tycker om det.. ;)

Hoppas ni hade en lyckad och mysig jul och fortfarande har det :) nu ska jag iaf sova och hoppas på en lite varmare dag i morgon :)

(Hjärtat tyckte visst inte om idén med att sova för nu rör sig magen för fullt igen) :)